allt är bara skit just nu. exakt precis allting.

kan lika gärna gå och gräva ner mig och aldrig komma tillbaka.

det är det att ingen förstår. ingen ser det.

jag håller det för mig själv och täcker allt med ett leende.

visst, alla har dåliga dagar, då man bara känner att allt är piss. allt suger. allt är fult. äckligt.

men det känns som att jag har det jämt. flera dagar i veckan.

det förstör och hindrar mig från att göra saker. och det kan vara små saker, som att åka till affären. 

det är när jag ska göra någonting eller ska någonstans som de bara boom, slår till. helt plötsligt. och så skiter sig allt. det börjar med att någonting inte passar eller att någonting inte blir bra. tillslut är allt fult och ingenting passar. och det kan vara en sån liten grej. och efteråt så ångrar jag mig och tänker att det inte var en sån stor grej. men just då var de det. så stor så att den förstörde allting. 

det stör mig så sjukt mycket. men jag vet inte vad jag ska göra åt det.

det är väl bara sån jag är.