Kom precis hem från en kvällspromenad med Milo. Jag har nu på sistone börjat bli mer och mer nojig för att gå/springa ute själv i skogen, inte bara på kvällarna utan även på dagstid. Under sommaren känns det som att det har hänt mer hemskheter än vanligt. Bara senaste veckan har man varje dag läst om ett nytt överfall i tidningen. Jag vet att våldtäkter händer väldigt ofta, men det känns som att det har uppmärksammats på ett annat sätt nu än förut.

Jag tycker det är så sjukt och så jävla orättvist att vi kvinnor inte ska kunna känna oss trygga när vi är ute själva. Det spelar ingen roll om man är påväg hem från jobbet eller bara ute på en springtur i skogen. Men ett sånt här problem är det jättesvårt att göra någonting åt. Vad kan man göra för att det inte ska hända? Jag blir så arg och på ett sätt provocerad och tänker att de vidriga svinen ska inte få mig att inte våga gå ut och springa i skogen själv. Jag vet inte om det är dumt av mig att tänka så, men jag tänker inte vara den som är rädd för att göra det jag vill och känner för, ifall att något skulle hända. 

Jag är bara så trött på att man inte kan/ska/får göra något, som i det här fallet, ta en springtur i skogen, bara för att man är kvinna. För en av de sakerna som jag hatar mest av allt är just att få höra att man inte får göra något, att man inte kan göra något, att man inte får bete sig på ett visst sätt "bara för att man är kvinna". Min puls höjs bara jag tänker på det, så nu ska jag ta och dricka lite te och kolla på någon serie innan jag kokar över. Mina andra feministiska åsikter kan vi ta en annan gång. Puss och godnatt med er!